Som ett obehaglig allvar rör sig hösten in i stan

Nu är den efterlängtade båtveckan över. Och det var knappt varmt en enda kväll. Det som brukar vara sån bra skit blev inte bra skit alls. Dock hade jag ganska trevligt fredag/lördag men det kunde ha varit så mycket roligare. Lördagskvällen inledde vi hos Alle. Förkrök där med kortspel och sedan drog vi oss ner mot staden. Som tur var hade jag mitt blåa paraply med mig. Det fick jag dela med Alle och jag blev inte ful i håret. Väl nere på staden var det lite människor, men det hade kunnat varit så mycket mer om det bara varit sol. Niclas och jag blev lite osams, men det löste sig. Man tänker inte alltid klart ibland så är det bara. Dock sov jag skönt på hans axel på bussen hem. Och att somna med orden "Jag måste vara den lyckligaste killen i världen" ekandes i huvudet kan vara det bästa jag vet.

Igår sov jag till ett på dagen sen hängde jag med Nicke. Kvällen avslutades med bion Mamma mia som var riktigt bra. En feelgood movie som gjorde en lycklig efteråt.

Och om du är den lyckligaste killen i världen
Så är det inte konstigt att vi passar ihop
För när jag är med dig är jag närmre
Himlen än nägonsin förut

På lördag har vi varit tillsammans i 3 månader. Jag är så förbannad jävla kär. Kan man stanna tiden?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0