hej, det är jag.

Jag vet inte när det blev såhär. Minns inte vilken dag allt ändrades. Det kan vara så att det har ändrats till det bättre, men inte ens det är jag helt säker på. Kan inte till hundra procent säga att jag vet att det är bra att sluta skriva vad man känner. Sluta analysera sönder mina tankar i text och bild och sluta vara som jag förut var. Nu för tiden är det "idag ska jag, jag har gjort" som gäller och djupare än så blir det inte. Kanske är det för att solskenet slingrar sig in i mitt liv, eller för att det gråa är så tjockt att jag inte har kraften att ta mig igenom. Ta mig fram. Lära mig skriva om det. Jag tror att mitt liv har börjat forma sig efter mig nu, istället för att jag alltid formar mig efter livet. Jag är trött på att snällt följa livets kurvor, vill/borde/försöker hitta min egen väg istället. I helgen är det stockholm, nästa vecka valborg. Då är det min väg vi alla ska gå.