hej, det är jag.

För exakt ett år sen vaknade jag med ett brustet hjärta efter många månader av självplågeri och otrohet som avslutning på ett ruttet förhållande. Jag tog på mig en spetsskjorta mot min egen vilja och flydde till Tina och en nyårsfest som jag lät bli att gå hem ifrån på tre dagar. Där och då tog livet en vändning och jag lämnade tonåren bakom mig. Jag lämnade mitt treåriga förhållande och jag tillät mig att finna nya bekantskaper utan att känna skyldighet inför någon annan. Januari gick och februari kom och jag dansade runt i mina lösögonfransar både fredag och lördag. Jag såg dig ofta i vimlet och titt som tätt fick jag chansen att somna bredvid dig efter en lång promenad hem. Jag visste att du nog inte kände som jag, men jag njöt ändå av stunderna när jag fick ha dig för mig själv. Sedan åkte jag till London med min engelska c-klass, hånglade, drack öl och lärde känna så många fina människor som jag gått i samma skola som i tre år, utan att ha sett på riktigt. Jag lärde mig mycket om mig själv på de 5 dagarna och jag insåg att jag inte är så hemsk att umgås med som jag tidigare fått för mig att de andra tyckte. 
Dagarna avlöste varandra och jag funderade mycket på den där pojken som jag sov hos ibland. Att känna att man tycker om någon fast man inte borde är tärande på ett tonårshjärta men till slut sågs vi på en parkbänk i solen och sa att nej nu får det räcka: vill du vara med mig på riktigt? Det tog flera månader innan jag förstod att vi blev tillsammans den dagen. April kom och min 19 födelsedag väntade så jag tog med mig mina allra bästa vänner till Berlin och dansade nätterna till ända. Vi mötte Ben, den 30 åriga killen i bakgrunden, och drack tequila tills ögonen stod i kors. Just i den stunden, var jag lyckligare än någonsin, för jag hade ingen aning om vad jag hade att vänta mig. Efter Berlin väntade studentskiva på studentskiva och en konstant fylla fram till Juni. Jag hade the time of my life och precis som i nian lärde jag känna hela min klass precis innan vi gick åt olika håll. Studenten kom och jag tog emot ett diplom för bästa betyg på skolan och jag var så himla stolt över mig själv den dagen. Efter studenten kom sommaren och jag och M hängde mest varje dag. Vi firade midsommar på Gräsö och jag slängde ur mig ett "jag älskar dig" på fyllan och inget blev sig likt efter det. Midsommarnatten var en tragedi utan dess like och jag vaknade till sorg och trasiga vänner som aldrig blir densamma.

Jag kommer dagligen på mig själv med att låta bli att höra av mig till människor som jag tycker om och som jag faktiskt borde hålla kontakten med för att jag inte orkar. Det finns ingen ork till att skicka iväg ett sms eller bestämma en fikadate trots att jag vet att jag kommer ångra mig så himla mycket i vår när ingen längre vill vara med mig för att jag aldrig hör av mig. Måste. Skärpa. Mig.

Idag förlängde jag mitt vikariat till sista augusti, och sen börjar jag plugga! Skönt med lite beslut i rätt riktning.

Inatt fick jag leda hem min kära särbo? kulbo? pojkvän i en liten armkrok och envist upprepa att det nog faktiskt inte är nån bra idé för honom att cykla vägen hem. Jag var själv lite snurrig men jag kände mig otroligt nykter när jag såg hans tafatta försök till att leda cykeln rakt. Han är för fin ändå.

Nu är det två och en halv vecka kvar till julafton och nästan alla mina paket är köpta. Måste bara fundera ut vad det ska vara för färg på omslagspappret. Jag tänker mörkgrön med blå och silvriga snören i år. Peppar kakorna är redan färdiga och på lördag ska jag äntligen få följa med på min första gask och jag tycker att det ska bli så himla himla kul.

Det händer annars knappt någonting av värde i livet för tillfället. Åtminstone ingenting som det känns som att jag vill skriva ner eller reflektera nåt djupare över. Jag dansar om helgerna som jag alltid gjort och ligger nerkurad i soffan tätt intill M i veckorna. Jag har egentligen precis allt som man kan önska sig Och det tycker jag känns skönt. Märry xmas.

Ps. Det sitter en läkare bredvid mig och ska ordinera "moffe" dvs morfin, fortsätter därefter att mumla om att "i dagens samhälle missbrukar man nog annat.. Till exempel koks. Och då framförallt prinsessornas vänninor på stureplan. Fast han har aldrig varit där men han har ju läst om att man skjuter med k-pistar oc grejer där.

PÅ FREDAG BLIR DET JULKUL HOS FANNY HURRA

Fick stadiga besked om en ny lägenhet som snabbt drogs tillbaka så nu ser det ut som att jag kommer att fortsätta spendera kvällarna i mitt lilla rum i Luthagen, men det gör inte så mycket när vi är två som sitter tätt i soffan och stoppar nejlikor i apelsinerna inför julen. Mina första julklappar är inhandlade och det ser ut som att det blir en finare jul i år. En jul utan tårar. Det är skönt att veta att det bara finns riktiga människor kvar i ens liv. Människor som bryr sig om lika mycket som jag bryr mig om. Mhm jag menar er, axelsson elle och fantan. Ba så ni vet.


Ville och jag på bästa kräftskivan i somras