Kommer aldrig aldrig att förstå

Jag svär att jag ser dig ibland i skolan, på bussen, utanför ica. Jag svär att det är ditt bakhuvud eller din profil jag ser skymta förbi. Jag svär att det inte finns något jag önskar mer än att det faktiskt vore du. Blir lika besviken varje gång det inte är det. Du saknas så himla mycket.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0