hej, det är jag.

Dagarna går faktiskt framåt, även om de går så långsamt att det nästan känns som att de går bakåt för tillfället. Men jag får säga som Fanny att tiden går vare sig man vill det eller inte och jag sysselsätter mig med vänner, familj och jobb jobb jobb. Nu jobbar jag min tredje dag och nästa vecka blir det inte en endaste lugn stund heller men det är bra för då glömmer jag bort att jag har ont i magen hela tiden.

Det är okej att du inte är här, men att jag inte ens får höra din röst ibland är det som gör att jag går sönder. Din röst är det finaste jag vet. 3,5 VECKOR COME OOOON.