-"Vem sprang hon till? En bira?"
Tänk att det redan är onsdagkväll. Halva veckan har redan gått och det känns som den flugit förbi. Måndagen inleddes med cultus. 887an 07.15 och en kvarts promenix med Linnea och Mickan. Dagen gick relativt snabbt. Kände hur huvudvärken kom smygandes fram mot eftermiddagen. Handlade två tröjor på stan, hämtade adidas väskan (!), hämtade cykeln. Åt "middag" vid ån med brudarna, en stor macka från cupido fick det bli. Det var riktigt mysigt, jag tror vi kommer ha bra kul ihop. Efter det åkte jag hem till Niclas med spränghuvudvärk. Han åkte på träning, jag somnade i soffan. Vaknade vid tio, försökte gå upp och borsta tänderna. Kände mig spyfärdig när jag kom upp så jag gick snabbt ner till toan, där ramlade jag omkull. Men på något märkligt sätt, så fungerar kalla badrumsgolv som någon slags medicin för mig. Det är inte första gången jag svimmar halvt och säkerligen inte sista. Men jag försöker att äta bättre nu. Dock blir det som en ond cirkel eftersom jag mår illa när jag äter. Men jag gör mitt bästa i alla fall. Och med världens underbaraste pojkvän som tar hand om mig hela tiden är det svårt att låta bli att försöka göra så gott man kan.
Tisdagen kom i alla fall tillslut och jag beslöt mig för att gå till skolan trots illamåendet. Dagen gick grymt långsamt och jag och michaela avslutade den med busstur till alunda vid fem. Vad gjorde vi innan? Men det var säkert kul.
Idag har vi varit första dagen på brandstationen. Vi hade SMO (skydd mot olyckor), matte och idrott! Jag, Isis och Mickan har hamnat i den "bra" gruppen. Dom som arbetar lite snabbare så det känns jättebra. För övrigt så har jag ätit jättemycket nagellack idag. Jag vet inte om det är bra för magen. Men jag försöker få bort det röda från naglarna utan att behöva använda aceton. (Man blir rosa). Det resulterade i att jag har fått knapra bort det....
Imorgon eller på fredag beräknas min ipod komma i alla fall. Idag har jag köpt body butter från body shop och blommor till min fina mamma som fyller år! Är det nån som förstår hur svårt det är att köra moppe hem med blommor, utan att dom blir förstörda? Tough job I must say. Nu ska jag somna till Melissa horn i öronen och längta efter dig.
Jag har försökt att inte skriva om dig så mycket här. Det beror på att jag inte vill skriva sönder, tänka sönder, ha sönder det här. Egentligen tror jag att det är för bra för att vara sant. Det slår ner som blixten varje dag att jag faktiskt är tillsammans med dig. Men jag väljer att inte förstå, jag väljer att inte tänka. För om du lämnar mig nu, så vet jag inte vem jag är. På 3 och ½ månad har du blivit mitt allt. Min bästa vän, den som jag förknippar med kärlek, den som jag ser upp till. Hur gick det till? Jag antar att jag bara ska tacka och ta emot, för jag är så fruktansvärt jävla lycklig! Och det är bara tack vare dig.
Nu blir det sängdags
