hej, det är jag.

Alltså det här med att vara så äckligt fattig att man inte vet var man ska ta vägen, det har jag aldrig varit med om tidigare. Jag är fattig nu, och jag kommer vara fattig fram till fredag. (Äger ca 100 kronor), och jag har på riktigt aldrig varit med om det tidigare. Det är säkert en bra erfarenhet, men det är världens sämsta erfarenhet på samma gång. Jag får ca 5000 nästa månad och efter mina utgifter så har jag 2000 kvar, och då borde jag egentligen lägga undan allt det till min absolut första hyra men hur ska jag då kunna leva i maj? och gå på skivor? och ta studenten? Kanske helt enkelt blir tvungen att låna av mina föräldrar men det är så jävla SÄMST att låna när man inte vill någonting hellre än att klara sig på egen hand.

Nån gång sa nån vis människa att det som stressar en mest i livet är pengar, och jag hade inte en aning om vad den personen pratade om. Men nu vet jag hur ont man kan få i magen när man inte vet hur man ska ha råd med hyran och telefonräkningen.