I won't put my hands up and surrender

Jag undrar om det egentligen går över.
Undrar om jag någonsin kommer
kunna titta på människor utan att
önska att jag är någon annan.
Se ut som någon annan,
ha någon annans kläder.
Någon annans skratt
någon annans leénde.

Jag vet ju egentligen att Julia ler ganska fint ibland.
Lite snett kanske, men hellre det än inget alls va?


Kommentarer
Postat av: michaela

du är bra, glöm inte det

2008-09-17 @ 22:06:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0